lördag 22 december 2012

Varför firar vi julafton?

Information om om självaste julafton eller dopparedan som jag brukar säga. Som sann Smålänning i grunden ingen julafton utan dopp i grytan. Text kommer från wikipedia.

File:Julaftonen av Carl Larsson 1904.jpg

Julafton

Julafton infaller den 24 december, det vill säga dagen före juldagen den 25 december, den dag då Jesufödelse firas i kristen tradition. Att ”aftonen” före juldagen firas är en del av julhelgens traditionella förberedelser inför den 25 december. Inom den kristna kyrkan inleds julhelgen ofta med julbön på julaftons kväll där den centrala delen är uppläsningen av Julevangeliet (Lukas 2:1-20). På grund av kalenderskillnader infaller julafton i kyrkor som utgår från den julianska kalendern den 6 januari.
I modern tid uppfattas hela dygnet den 24 december som julafton (även om begreppet julaftonsdagen är brukligt i Svenskfinland) och behandlas av vissa kyrkor som en helgdag fast den inte är uppsatt som en helgdag i almanackan. På förmiddagen firar man i vissa kyrkor en mer barninriktad gudstjänst med iordningställande av julkrubban som ett viktigt moment. På eftermiddagen äger ofta en julbön rum.
På de allra flesta arbetsplatser som inte inbegriper någon typ av samhällspliktig verksamhet, industriell verksamhet som inte kan stoppas eller är av typen servicefunktioner som måste uppehållas, är julafton en ledig dag liksom juldagen den 25 december. I Sverige fungerar den, liksom några andra aftnar (främstnyårsafton och midsommarafton), alltså i praktiken som en röd dag.
Julafton firas framför allt av katoliker och protestanter. I DanmarkFinlandNorgePolenPortugal ochSverige samt i vissa delar av SchweizTyskland och Österrike har just julafton fått en särskild stor betydelse, genom att den betraktas som en speciell familjehögtid då närmast anhöriga och släkt träffas, äter julmat samt ger varandra julklappar. I de flesta länder, till exempel IrlandItalienStorbritannien ochUSA, förläggs firandet med traditionell julmat och julklappar till den 25 december.
Natten mellan den 24 och 25 december kallas julnatten. Då firas i kyrkorna en högtidlig mässa; den som äger rum i Peterskyrkan i Rom med påven som celebrant direktsänds i TV över hela världen. I folklig tradition är julnatten förknippad med en del skrock.

Nordisk folktro:
I gammal nordisk folktro omges julafton och julnatten av magi och skrock, så till exempel:
  • sägs bland annat djuren kunna tala.
  • ska gårdstomten till exempel ha lite av risgrynsgröten utsatt till sig. Får han inte den kan han bli svår att tas med under det kommande året.
  • likaså är det bra att sätta fram öl på bordet till änglarna, så kallad änglaöl.
  • den som får mandeln som finns i gröten blir först gift.
  • helst ska ljusen brinna hela natten, annars förebådar det dödsfall.
  • att under julnatten återvände de dödas själar till sina hem varför man satte fram mat åt dem.
Det finns också vidskepelse som säger att man på olika sätt kan se sin tillkommande under just julaftonskvällen, bland annat om man tittar i två speglar, en bakom sig och en framför sig. Den tillkommande kan också speglas i en vattenkälla.

Dopparedagen
Julafton kallas även dopparedagen eller doppareda'n, det vill säga den dag då man doppar i grytan. Detta är en uteslutande svensk beteckning på julafton. Seden att samlas kring en gryta med det spad man kokat skinkan i, även om vissa använder varm buljong eller köttsoppa i vilken man dopparbröd kan delvis vara en kvarleva från gamla hedniska offermåltider, men har också praktiska orsaker. Under de sista julförberedelserna fanns det inte så mycket tid att laga vardagsmat och det bröd som ännu fanns till hands mitt på julaftonsdagen var sannolikt både torrt och hårt. Det gick snabbt och praktiskt att mjuka upp brödet genom att doppa det i spadet från skinkkoket så att inget skulle förgås. Den medeltida julfastan förbjöd kött, men på det här sättet kunde man ändå få lite köttsmak i munnen. Seden lever kvar i maträtten dopp i grytan.



Inga kommentarer:

Skriv ut